The library proudly presents...

Tobias Landström är lärare på Bessemergymnasiet och han har nyligen släppt sin andra roman "Helgonens nådatid". Vi ställde några frågor till Tobias om hans författarskap:

Vad är det som inspirerar dig att skriva?

Det är flera olika faktorer som inspirirerar mig att skriva. För det första tror jag det är kicken att skriva - att få fly bort någonstans, att uppleva något annat. Jag är gammal rollspelare och for iväg på äventyr
med mina kompisar under många år. Naturligtvis är det också en passion för det skrivna språket. Jag har alltid läst mycket, har många författare (Exempelvis James Ellroy, William Gibson och Raymond Chandler) som förebilder och vill utforska,
utmana mig själv i språket och att skriva bra. Det är naturligtvis svårt att skriva bra, att finna intressanta karaktärer, konflikter och fånga en stil. Ibland kan det vara så frustrerande att jag inte förstår varför jag gör det. Jag tror jag jagar de ögonblicken
där allt annat förbleknar, där karaktärer tar liv och handling och tanke blir ett. Sedan vill jag bevisa för mig själv att jag kan. Inspiritationskällor är historia, stora författare, filmer, genrer och andra böcker.

När skriver du?

Jag skriver alltid några gånger per vecka, oftast på kvällen efter 21 eller på morgonen under helgerna. Hur mycket beror på hur det går med projektet. Om man fastnat eller kämpar med ett kapitel så drar man sig gärna för att
skriva och vill gärna gå och fundera eller anteckna. Så jag skriver kvällstid eller på helger. Oftast till hög musik i mitt arbetsrum, Kent eller synthmusik funkar alltid bra.

Hur går det till när du skriver?

En bok tar långsamt form. Oftast är det några scener, som dyker upp i huvudet som snabba fotoexponeringar, oftast återkommer de ur olika vinklar. Då gäller det att anteckna. Sedan samlar jag ihop dem, sitter och funderar, utvecklar scenerna till en manusidé. Från detta skriver jag fler scener, möjliga karaktärer, sidospår, tematik som kan utvecklas. När jag kommit så långt börjar jag skriva scheman över ett första kapitlet, alltså en sorts ritning över vad som ska hända, vad som ska sägas, vad för sorts stil och känsla som ska gestaltas, sedan lägger jag till scener och tankar efterhand. Jag antecknar också om karaktärerna som tar form, de måste gestaltas i tal, scener och berättarperspektiv. Så inget är helt klart innan jag börjar skriva, utan det finns en lös plan, möjliga scener och sedan tar jag det därifrån. Scen för scen, kapitel för kapitel. Långt senare är ett manus klart, då läser jag och skär i manuset, sedan får det ligga till sig eller åka iväg Niklas Krog, en författare som jag har ett utbyte med, så får han tycka till om det. När det fått respons och legat till sig tar jag fram det igen och arbetar igenom hela manuset, stryker stycken, kapitel, lägger till och utvecklar manuset. Ofast är det mycket strykning - det är lätt att vara övertydlig. Exempelvis strök jag nära 80 000 tecken i Helgonens nådatid i sista versionen. I slutändan har jag förhoppningsvis något som liknar en bok - som jag sedan skickar iväg till förlagen för att försöka få napp.

Vad läser du just nu själv?

Jag läser Historien om Europa besatthetens tid av Karsten Alnäs och Den sista Legionen av Valerio Massimo Manfredi.